Åh vilka framsteg jag gör med Cerice! Eller snarare som vi gör tillsammans!

Nu går det i alla fall att klappa henne. Från att vara NOLL hanterad till detta på ca en månad är ett stort steg för henne! *Stolt moder* 

  Ni som klagar på min "metod" om hur man får kaniner tama, kan bita er i tummen! Haha!

För man måste vara försiktig och lugn. Inte stressa och tvinga. Blir bara fel då - enligt mig. 

Så här är min metod; 

* OM kaninen inte är hanterad när den kommer hit, låter jag den bli hemmastad i buren, alltså låter jag den vara första dygnet. 

* Nästa steg är att sitta hos kaninen, inte mer. Bara sitta hos den i buren. Och sedan gå. Kaninen väljer själv om den vill komma fram och hälsa.

* Sedan ska man ta sig ut i rasthagen, även där är allt nytt och kaninen som kanske visat sig lugn och tryggare i sin bur, kanske nu blir "vild" eller rädd igen.

* Ha uppsikt på kaninen, vaka över den, men inte intill buren, stå en bit ifrån. Stirra inte blint på den, gör något annat emellan åt. Läs en artikel i tidningen eller liknande. Så känner sig troligtvis inte kaninen stressad.

* Även här sätter du dig (om det finns möjlighet) i rasthagen hos kaninen. Sitt och gunga lite, var inte spänd och inga plötsliga rörelser.

* Ta in kaninen när det är dags att komma in igen. 

Sedan är det bara att hålla på så, kaninen ska INTE känna sig rädd och osäker, den ska själv ha bevåget att ta sig fram.

Tänk på att kaniner är individet, precis som oss människor, och alla fungerar olika. 6 av mina kaniner är omplaceringar och nästan alla har varit ohanterade, vilket jag har fixat till. Det tar ett tag, men det är inte omöjligt! 

   Älsklingen <3

Kramar Annika, Lasse och Cerice + grisar och de andra ninisarna!